Passade barn i en timme medan fästmön sprang. En del skrik men ganska lugnt. Det jobbiga i sig är inte skriket, som jag envetet har fått träna bort ångesten ifrån, då det handlar om barnets sätt att kommunicera. Det jobbiga är när båda skriker och man har en i famnen. Hur fan får man upp den andre som dessutom sprattlar och böjer sig som en banan?! Efter en timme kom dock räddningen i form av fästmön, men då hade barnen lugnat sig såklart...
Löpning imorgon är det tänkt. Får se hur långt och när.
Klippte mig idag också. Gå själv till och från frisören samt sitta 40 min i en stol och prata är själslig vila.
Antal bajsblöjor : 1 (nästan två då blöjan var överfylld efter 5 dagars laddning)
Antal övriga blöjor: 8-9
Antal kräkningar: över 10. Två handdukar obrukbara efter en ansenlig mängd mjölkkräk.
Höjdpunkten: en varm, mjuk och nyvaken dotter i famnen som nu 22.00 somnat i soffan på en amningskudde. Far-och-dotter-tid. Vackert!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar